• Snabb leverans
  • Handla tryggt med Klarna
  • Komplett sortiment

Allt blir finare med latin

Av: Lennart Hedstigen

För en van lösare av de lite svårare korsorden är det självklart att allt som har med skörd att göra och är på tre bokstäver blir AND. Resten av befolkningen står som frågetecken inför den kopplingen och undrar hur korsordskonstruktören har fått in sjöfågeln i den jordbruksrelaterade frågan.

I 1700-talskomedin ”Jeppe på berget” förvandlar Ludvig Holberg den försupne bonden Jeppe Berg till den fine baronen Erasmus Montanus.  

Det var inte bara en drift med dåtidens etikettsregler, utan det var så det gick till. Den som adlades tog ofta en latiniserad form av sitt namn och det var vanligt att präster gjorde sina efternamn finare med ett stänk av latin.

Ett av mina favoritexempel på förskönande latiniseringar är ordet pugilist. Ett ord som verkligen doftar av upphöjdhet och gentlemannaskap (och lite liniment) för en sysselsättning som faktiskt går ut på något så rudimentärt som att slå varandra på käften.

Det är först i mitten av 1800-talet som pugilist letar sig in i det svenska språket, men redan på 1600-talet hittades ordet pugnera – strida, kämpa – i skildringar av trettioåriga kriget. Andra former som har synts i svenskan är pugilism, pugilistik och pugilistisk.

Ursprunget är det latinska pugil – knytnävskamp – som sedan levt vidare i olika former i bland annat engelskan, franskan och tyskan. I svenskan har det inte riktigt slagit an utan står som föråldrat i de flesta ordböcker.

 

Fler kluringar från Tankesport