• Snabb leverans
  • Handla tryggt med Klarna
  • Komplett sortiment

Den kyrilliska förvirringen

Av: Lennart Hedstigen

”Trotskij”, tre bokstäver. Eller ”Skrev Anna Karenina”, tre bokstäver. Blir svaret i korsordet LEV eller LEO? Och om det är sju bokstäver som författaren ska in på, blir det TOLSTOJ eller TOLSTOY?


Ett Starbucks-kafé i Ryssland, skrivet med kyrilliska bokstäver.

Så fort namn, platser eller andra ord ska transkriberas från ett alfabet till ett annat kan det uppstå förvirring. I fallen ovan ska namn som ursprungligen skrivs på kyrilliska få sin form med det latinska alfabetet. Problemet är att varje språk har sitt sätt att översätta de olika ryska tecknen till vårt alfabet, allt efter hur olika ljud betecknas på det egna språket. Som exempel blir det kyrilliska tecknet ш, som finns i mitten av Pusjkin, ’sj’ på svenska, ’sh’ på engelska och ’sch’ på tyska; Pusjkin, Pushkin eller Puschkin. 

Det är på grund av de olika transkriberingsreglerna för svenska och engelska som ”Krig och fred”-författaren heter både Tolstoj och Tolstoy. Den korrekta svenska varianten är Tolstoj, men den brittiska syns lite då och då. Nu är det sällan just Tolstoj blir ”felstavad” i Sverige, vilket oftare händer med till exempel idrottsmän som slår igenom internationellt. Då syns den engelska transkriberingen i tv-sändningarnas grafik och i översättningar av engelska nyhetskällor, vilket gör att det svenska namnbruket hamnar i skymundan. 

Lev eller Leo då? Där är det inte transkriberingen som spökar. Det är den gamla sedvänjan att översätta utländska förnamn till den inhemska namnformen. Kända personer med förnamnet Lev har fått heta det mer välkända Leo när man ändå är i farten och transkriberar. I Sverige är det bruket borta, förutom för kungligheter, så idag ska båda heta LEV på svenska. 

 

 

Fler kluringar från Tankesport