Gösta – en ännu anonym eponym?
Av: Dennis Ernst
Vad har Gösta Ekman gemensamt med Birgit Friggebo och William Banting? Ja, kanske blir den förstnämnde med tiden också en eponym.
Gösta Ekman och Birgitta Andersson som Sickan och Doris i “Jönssonligan”.
Jag tänkte uppehålla mig vid en ordtyp som är vanlig i våra korsord Jag tänker på eponymer, alltså personer som har gett namn åt företeelser eller innovationer. De återfinns i så vitt skilda ord som bantning (efter William Banting, friggebod (efter Birgit Friggebo) och kejsare (efter Julius Caesar).
Från början var eponymer de personer i Grekland som folk, stammar och städer uppkallades efter. Eponym betyder just namngivare på grekiska, och länge var det framför allt för positiva egenskaper och innovationer som eponymen skapades. I dag är det många gånger tvärtom.
Det fick den folkkäre skådespelaren Gösta Ekman erfara när han blev ombedd att hålla ett hyllningstal till Birgitta Andersson i samband med att hon förärades hederspriset på årets Guldbaggegala i januari. I stället för att ta tillfället i akt att hylla sin vän valde Ekman att berätta en anekdot till synes utan poäng och med sig själv som huvudperson.
Många blev arga, och dagen efter slog skribenten Peter Fällman Andersson fast i Helsingborgs Dagblad begreppet ”att gösta” (att som man ställa sig i vägen för en kvinna som ska hyllas) som årets första nyord.
Det har nu gått en tid och den inledande stormen har blåst över och Ekman kan väl bara hoppas att hans ofrivilliga status som eponym går samma öde till mötes som till exempel ”att juholta” (att göra ett förhastat uttalande som man tvingas backa på). Det ordet försvann, i likhet med andra samtida eponymer, snabbt ur folks medvetande. Att Ekman ska kunna juholta sig ur situationen är däremot redan för sent.
Fler kluringar från Tankesport
