• Snabb leverans
  • Handla tryggt med Klarna
  • Komplett sortiment

Korsord bra för minnet

Av: Johanna Lundeberg

Att lösa korsord är för många en rolig och avkopplande aktivitet som också stimulerar vår hjärna. Nu visar en amerikansk forskningsstudie att det också kan bidra till att förbättra minnet för personer som är i förstadiet till demens. 

  • En amerikansk forskningsstudie visar att korsordlösande kan bidra till att förbättra minnet för personer är i förstadiet till demens. 
  • Forskarna jämförde två grupper, där den ena fick spela kognitiva datorspel och den andra fick lösa korsord. Studien pågick i 78 veckor. 
  • Gruppen som löste korsord visade något bättre resultat än den andra i slutet av testperioden.
  • 30,4 procent av korsordslösarna hade en återgång från lindrig till normal minnesstörning. Mätningar visar också att hippocampus och hjärnbark hade en mindre nedgång i den testgrupp som löste korsord, jämfört med den andra. 
  • Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar sedan tidigare såväl korsord som sudoku för att hålla sig kognitivt aktiv. 

Nu kommer en god nyhet för alla som tycker om att lösa korsord. Det är inte bara ett roligt tidsfördriv, utan kan också ha goda effekter på vår hälsa och vårt minne. Det visar en amerikansk forskningsstudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften NEJM Evidence i oktober. Under 1,5 år har forskarna låtit två grupper med lindrig kognitiv funktionsnedsättning, MCI (mild cognitive impairment), antingen lösa korsord eller spela datorspel. Detta för att se hur aktiviteterna påverkar risken att utveckla demens. Resultatet visar att flera av korsordslösarna efter testperioden hade en mer utvecklad minnesfunktion. 

 

Korsord har studerats tidigare

Det är inte första gången som fördelarna med kognitiva aktiviteter synas och diskuteras. En studie från 2006 visar att tidsfördriv som att läsa, spela olika sorters brädspel eller lösa korsord minskar risken för att utveckla demens med 46 procent, och uppföljningar visade att resultatet bestod många år senare. I en folder om demens, publicerad 2019 rekommenderar även Världshälsoorganisationen, WHO, aktiviteter som att läsa, lösa korsord eller lösa sudoku.

 

Så här gick studien till

I den aktuella studien delades de 107 deltagarna slumpvis in i två grupper. Den ena gruppen fick under testperioden spela datorspel som var inriktade på kognitiv förmåga, med uppgifter som rörde minne, matchning och igenkänning. Den andra gruppen fick i stället lösa korsord, också det på datorskärm. Deltagarna var i olika stadier av minnesstörningar, från lätt till svår MCI, vilket bland annat innebär att minnet börjar försämras. I vissa fall kan det vara början till att utveckla en demenssjukdom. Personer som redan utvecklat demens uteslöts från studien. Medelåldern var 71,2 år och 58 procent av deltagarna var kvinnor. Totalt föll 16 deltagare bort under testperioden. Deltagardemografin motsvarade den generella för människor med MCI.

 

Studien pågick under totalt 78 veckor och var som mest intensiv i början. Under de första 12 veckorna genomförde deltagarna fyra 30-minuters pass per vecka. Därefter genomförde de en ”boostvecka” var 10:e–12:e vecka, då de åter fick genomföra fyra 30-minuterspass. Resultaten utvärderades regelbundet genom hembesök och telefonsamtal och med hjälp av en skattningsskala (ADAS-Cog) som används för att mäta kognitiva funktioner för personer som har demens. 

 

Nästan en tredjedel fick mycket positiva resultat

Efter 1,5 år, när studien avslutades, hade korsordslösarna förbättrat sin kognitiva förmåga, medan den datorspelande gruppen visade en liten försämring. Samtidigt noterades också att 30,4 procent av korsordslösarna och 23,5 procent av spelarna hade en återgång från lindrig MCI till normal kognition. I båda grupperna fanns emellertid också deltagare vars minnesfunktion försämrats – 10,7 procent av korsordslösarna och 15,7 procent av datorspelarna hade en längre gången MCI i slutet av perioden.

 

Hjärnan krympte mindre

Forskarna mätte också deltagarnas hippocampus – hjärnans minnescentrum – och hjärnbark och kunde konstatera att nedgången var mindre för den korsordslösande gruppen än för datorspelsgruppen. Det är naturligt att hjärnan krymper allteftersom vi blir äldre, men utvecklingen går snabbare för personer som är drabbade av till exempel demens eller kognitiva svårigheter.

 

Förvånande resultat

Resultatet förvånade till viss del forskarna. Eftersom tv- och datorspel i tidigare studier har visat sig ha effekt hos äldre personer med nedsatt kognitiv förmåga trodde forskarna före studien att datorspel även här skulle visa sig fungera bättre än korsord. En möjlig förklaring kan vara att de deltagare som hade en mer utvecklad MCI kan ha tyckt att spelen var för svåra att förstå och utföra på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som de flesta i den testade generationen är väl bekanta med korsord. En annan möjlighet är att både korsord och datorspel kan ha god inverkan på minnesfunktionen, men eftersom studien saknade kontrollgrupp går det inte att säkerställa. Resultatet bäddar emellertid för fler och mer omfattande framtida studier inom ämnet. Och under tiden kan vi fortsätta att lösa korsord, både som hjärngymnastik och som avkoppling.

 

Fler kluringar från Tankesport