Snabb leverans
1-3 dagars leverans*
Handla tryggt med Klarna
Handla tryggt med Klarna
100+ nya korsord varje vecka
100+ nya korsord varje vecka

Stavningen som inte är allas kopp thé

Av: Dennis Ernst

När man går på kafé är det inte ovanligt att se allehanda stavningar för te. Hur kommer det sig att ett till synes enkelt ord ska vara så svårt att stava rätt?

Ja, frågan är kanske felställd för det är nog inte svårigheten som gör att det dyker upp olika stavningar på olika ställen. Men vi återkommer till det. För att kunna förstå hur de olika stavningarna har uppstått får vi gå tillbaka till början av 1600-talet när nederländska handelsmän introducerade en sydkinesisk form av det kinesiska ordet för te, transkriberat till latinsk skrift som t’e, på nederländska stavat thee.

I tyskan fick drycken namnet thee eller tee och i franskan thé, och det var från de båda språken namnet lånades in till svenskan i slutet av 1600-talet. För att ställa till det ytterligare dök även engelskans stavning tea upp senare i svenskan.

Stavningen thé försvann ur SAOL redan under slutet av 1800-talet och det och Språkrådet rekommenderar att endast te används Andra stavningar öppnar nämligen för tveksamheter kring uttalet. Så hur kommer det sig då att andra varianter fortfarande förekommer. Troligen är det så enkelt att det rör sig om prydnadsstavning för att ge teet en förhöjd status i försäljningssyfte. Det låter med andra ord mer inbjudande med en lyxig, kontinentalt klingande thé än en vanlig kopp te, enligt kaféägarna.

Kanske går det enligt samma modell att lyxa till även den något mer spartanska drycken silverte, alltså hett vatten med mjölk eller grädde. Låter det godare med silverthé till eftermiddagsfikan? Nej, varken stavningen eller den drycken är min kopp te.

 

Fler kluringar från Tankesport